Bakgrund
Varför triathlon?
I tidernas begynnelse (eller 90-talet kanske det var) kunde jag inte simma.
Jag var den enda elev som gick ut gymnasiet utan att kunna simma 25 m.
Det är en bedrift som jag är stolt över... eller kanske inte.
På sommaren gillade jag att bada som alla andra. Enda skillnaden var att jag inte vågade
mig ut på djupt vatten. Jag var tvungen att stanna där jag bottnade, precis som barnen.
Alla andra drog iväg för de kunda simma, jag stannade med barnen vid bryggan där man nådde botten.
Simlektioner
Jag blev less och skämdes en hel del också. Så jag tog tag i problemet och bestämde mig
för att lära mig simma. Detta skedde vid 19 års ålder (på hösten).
Men då kom ett bekymmer, simklubben ville inte ta emot halvvuxna typer som inte kunde simma.
De hade bara plats för de som kunde simma och som ville tävla. men jag fick rekommendationen
att vända mig till Triathlonklubben, för de hade bättre med plats i bassängen. Dessutom
hade de större spridning på simkunnigheten (då slapp jag vara värdelös själv).
På den tiden bodde jag i Borlänge (Dalarna), och där fanns en av Sveriges bästa triathlonklubbar.
Simkunnig
Med stor envishet och tjurskallighet (samt simträning 3 - 4 ggr per vecka) så lyckades jag lära mig
att simma ganska snabbt, redan innan sommaren (mindre än ett år). Och när man umgås mycket med knäppa människor blir
man nog ganska knäpp själv. Och många hävdar att man måste ha en skruv lös för att tävla i Triathlon.
Det kanske stämmer.
I alla fulla fall så fick jag på sommaren en fråga om jag skulle vara med i en Triathlontävling.
Självklart ville jag inte ställa upp. Det var att lära mig simma som var målet, inte tävla.
1:a tävlingen
Men det fanns en stafetttävling där varje lag består av 3 deltagare som alla kör samtliga grenar.
Och ett lag hade tappat en deltagare och då kunde de andra två deltagarna inte vara med.
Så de frågade mig snällt och betonade att min prestation inte spelade någon roll.
Huvudsaken är att jag är med så de också får vara med. Så på en månad började jag träna cyklel och löp
också. Sedan var det tävlingsdags.
Fast i triathlon
Efter första tävlingen var jag fast. Nu skulle det börja tränas på allvar så jag fick bättre tider.
Och på den vägen rullade det på.
Hur tävlingen gick? Tja, jag kom inte sist, men näst sist (av ca 100 deltagare).
Det var en av anledningarna till att jag ville tävla mer. Jag ville inte lägga av som en
av de sämsta i landet i sporten. Måste bli bättre först...
|